Månadens dikt 2009
December
I all enkelhet
En tid för ungdomens försummelse
att fördriva dagen som kommer
och inte tänka på nästa
Sitta på stranden när himlen skiftar
till rosa
och se på horisontens gränslöshet
En stund för upptäckt av livets sköna
i all dess enkelhet
känna stillheten i luften
och alla möjligheter som väntar
Ett ögonblick för att uppleva glädje
med andra
och finna tröst hos vänner
Att glömma gårdagen och den hårda
verkligheten
En tid för att omfamna årstidernas
övergång
och vara ett med livet
Elizabeth Özgun, Trädesvägen 5, 5 tr,
145 69 NORSBORG
Telefon 0704851216
Epost
November
Glittrigt presentpapper
Slår noggrant in mitt liv i färgglatt, glittrigt presentpapper
Viker in alla kanter, tejpar
Gediget arbete, säger farfar
Krullar snöret, sätter på etikett
Här har du
Vill inte ha det mer
Har tröttnat
På ensamhet och utsatthet och annorlunda gud vet vad
Vill inte ha mig mer
Skänkes: liv i användbart skick
Skriver en recension, sätter ut en annons, väntar på svar
Anna Nygren, Kimstadsvägen 83,
610 20 KIMSTAD
Telefon 0768-918784
Epost
Oktober
Skall jag försvinna?
En av de få som såg mig är borta.
Vad ska jag göra nu?
Tänk om alla de som ser mig försvinner!
Finns jag inte längre då?
Ska jag försvinna precis som den
som inte längre ser mig gjorde?
Nyss fanns han här
stor och bullrig.
Tog mycket plats, även hos mig.
Fast lite mindre plats
än hos dem som stod honom närmre.
Vart tar det vägen som var han?
Var finns det nu?
Jag vägrar acceptera att det är borta.
Det måste finnas kvar hos oss
som finns här där inte han finns.
Jag ser honom framför mig.
Hör hans röst och vet att det är viktigt
att förstå känslan av att bevara
en annan människa hos sig även efter döden.
Lise-Lotte Åberg, Nykomstorp,
360 70 ÅSEDA
Telefon 0474-500 21
Epost
September
Dag och natt
Röd sol stiger upp
över granskogen
Smeker mitt ansikte
genom fönstret
Väcker mina sinnen
Livet
blir medvetet igen
Hjärtat
sprattlar av glädje
Röd sol
smeker grantopparna
Lägger sig snart
till ro
Sinnen
förvandlas
till skuggor
utan medvetenhet
Jürgen Kögel
Stockholm
Augusti
Mannen har hatten
Jag vänder mig bort
när mina ögon hotar
att förråda mig
det går inte
inte på det här sättet
så jag vänder ryggen till
och går därifrån
med självklara steg
allt annat skulle vara
omöjligt
ögonen är blottan
i mitt pansar, rakt in i min
nakna skam ser man
men sakta, har jag lärt mig
rollen, att aldrig aldrig
vara svag, aldrig låta
min enslighet synas
så med stark vilja
tar jag mig
utom synhåll
- det känns tryggare så!
För det var så, att
Mannen hade hatten
Vi dansade han och jag
min längtan var så stark
att efteråt var jag tvungen
att vända också honom ryggen
och gå därifrån
-ge mig hatten
ville jag säga
men aldrig aldrig
fick jag säga det
eller ens tänka
mina ögon skulle
förråda mig
förr eller senare
skulle han få veta
att jag gjorde anspråk
att hatten var mitt
längtans mål
ett större hot
var det för honom
än något annat
jag bestämde mig då, tänkte
- visa aldrig din längtan
jag lärde mig
den rollen
Jag såg hur hatten dansade
den dansade ner för
Champs Elysées
tog en sväng ner till Seine´s kaj
förbi boquinisterna
och tog sedan tåget
under Engelska kanalen
upp mot London
in över Trafalgar Square
och försvann in i det ökända
Soho
men dit
kunde jag knappast följa den
inte nu längre
jag hade ju småbarn
att se till och
ett tåg att passa
men på det tåget
det beryktade
under Engelska kanalen
träffade jag henne, igen
hon, som aldrig lämnade
ifrån sig hattar till någon
hur skulle jag
förklara för henne
att jag numera
saknade hatt?
Ingela Svenson, Eskilsgatan 37,
432 42 VARBERG
Telefon 073-3211272, 0340675739
Epost
JULI
Fred
här hemma är det varmt
varmt och ostädat
varmt och odiskat
röran är härlig
vacker och mystisk
vad döljer sig
bakom varje ludd
bakom kartongerna
kan det vara den
lilla pennan av sammet
jag tappade i fjol
på en helt annan plats
i en helt annan lägenhet
Christina Nilsson, Bråbogatan 33,
60 216 NORRKÖPING
Telefon 011-167685
Epost
JUNI
Grannar
Genom tvåglasfönstret ser jag den tjocka gubben blotta sin torso utan skam han borde skämmas tänker jag så tjock och halvnaken framför fönstret säkert lat och arbetslös äter tartiflette till middag varje dag som han tvingat sin fru med förklädet och det kortklippta håret att laga kortklippt för att det inte anstår en kvinna i hennes ålder att ha långt hår det kan ju ramla ner i maten som hon lagar till sin man med den nakna huden så tjock och nästan naken framför fönstret nu reser han sig och jag kan inte sluta titta herregud så tjock och nästan naken
varför får han och inte jag?
Charlotta Hayes
7 Rue Guy
1203 Geneve, Schweiz
Epost
MAJ
Mellan sömn och vaka
Mellan sömn och vaka blev jag igen ett barn
I hennes knä lekte jag med kam fästad i den långa flätan.
Hon förändrades till en liten flicka som lärde sig kärleken
till kommunismen och livet
i Ravensbruk, koncentrationslägret i Tyskland.
I natt kom hon åter
med en doftande cigarett i munnen,
skyddsängeln i buren,
guldordnar.
Det är bråttom, sade hon, nu måste jag åka till en by.
Där väntar partikamrater.
Vi ska dela herrgårdar mellan fattiga bönder,
bygga kooperativa jordbruk.
Sköt om dig, lås dörren, släck ljuset,
ta en varm mössa om det snöar ute
och glöm inte att ge vatten till ängeln.
Hon hängde en nyckelknippa om min hals.
Tog ett steg tillbaka från dörren ...
blev fundersam, förlägen
© Alicja Lappalainen
Frejgatan 56 nb
195 53 MÄRSTA
Epost
APRIL
Jag är på väg
Jag är på väg igen
Mot alla odds,
så står jag faktiskt här.
Jag är på väg igen,
I´m on the road again...
Sången ljuder i mina öron.
Om och om igen.
I´m on the road again...
Jag lämnar allt det gamla
och börjar om på nytt.
Till alla er som slutat tro
vill jag bara säga:
Jag är på väg igen.
Till alla er som stänger
alla dörrar för mig,
till er vill jag säga:
Jag är på väg igen
och ingen kan hindra mig mer.
Till alla er som
vill trycka ner mig.
Ni har ingen chans
för jag är tuffare nu,
jag är starkare nu.
Jag tror på mig själv
och jag är på väg igen
och vägen ligger
öppen framför mig.
© Helén Andersson, Östersund,
Epost
MARS
Frusna vingar
Kyla, mörker, krig, svält, elände, förtappelse, misär och epidemi.
Moder Jord värmer oss inte längre under sina vingar, Moder Jord är trött på oss.
Hon ser inte längre på oss med förundran eller stolthet, den lycka hon en gång kände är sedan länge borta.
Det var inte meningen att våra möjligheter skulle dra oss i fördärvet, men det var just vad de gjorde.
Moder Jord ville aldrig att vi skulle förpesta hennes grönskade planet med grå smog, hon ville inte att vi skulle utrota varandra på de mest groteska sätten.
Hon hade en bild över hur allt skulle vara, över hur allt skulle förbli.
Människan var hennes krona på verket, människan var den som skulle ärva allt hon en gång skapade, människan skulle skapa trygghet inför framtiden.
Det såg bra ut till en början, människorna utvecklades sakta men säkert till det hon hoppades att de skulle bli.
Med sina vingar värmde hon dem, hon värmde dem och gav dem trygghet och hopp om en framtid.
Under årtusenden skapades människan till planetens intelligentaste varelse, möjligheterna blev bara större och större, för att inte tala om alla fantastiska uppfinningar som kom till.
Men något gick snett, riktigt snett.
Till en början var det små skavanker, ja ni vet sådana som man faktiskt kan leva med.
Tiden gick och skavankerna blev fler och fler och till slut blev de för många.
Något måste göras sades det, vi måste få stopp på den miljöförstöring som pågår.
Men det var för få som orkade bry sig, det var för få som orkade trotsa och omvärdera sina liv.
Från att ha varit en varelse vars främsta uppgift var att överleva hade människans uppgift blivit att bli rikast.
Det fanns inte längre något som hette gemensamhet, allt stavades individualism och makt.
Det här var början på slutet, ett väldigt mörkt och dystert slut.
Jonas Martinsson, Torget 1,
361 30 EMMABODA
Telefon 0738-51 93 99
Epost
FEBRUARI
Göm dig inte
Göm dig inte
i ditt lilla skrymsle
Våga dig ut i omvärlden
Ditt mörker kan bli ljus
Smula sönder all minsta tvekan
Din inre kraft är starkare
Våga möt solen varje morgon
och månen varje natt
Din rädsla som förlamar
låt den inte vinna
Helena Leijd, Frimärksvägen 27,
122 47 ENSKEDE
Telefon 08-6488710
Epost
JANUARI
(fyra dikter)
LJUSETS DROTTNING
Jag vill stå
längst fram i luciatåget
sjunga ut alla saker jag inte vågade
i decembermorgonen
Tända eld på
alla skönsjungande flickor
prydligt på rad
bland busiga pojkar
utnämnda till klassens stjärnor
Slippa svimma
för ljuset i ansiktet
som lyser upp förväntansfulla blickar
som slocknat
DUKTIG FLICKA
En dag bestämde jag mig för
att bryta ihop
Och göra det så ambitiöst
att ingen kan kalla det halvdant
En dag bestämde jag mig för
att springa in i väggen
Och falla så fullständigt hårt
att ingen kan kalla mig klen
REVANSCH
Se upp!
alla coola killar, charmiga män och oskyldiga pojkar
Här kommer en argsint svan
och hon är jävligt förbannad
på tafsande fingrar, otrogna läppar och tomma ord
LOVEFOOL
Jag biter tag i din fot
som den klängiga valp jag blir
Gnyr och gnäller, biter och klänger
ÄLSKA MIG! ÄLSKA MIG!
säger jag till husse
I kärlekens namn springer jag efter pinnen
Marie Björk, Nynäsplan 8,
803 25 GÄVLE
Telefon 073-6577599
Epost
Dikterna ingår i diktsamlingen Fragment, som Marie gett ut själv. Du kan beställa diktsamlingen
här.
.jpg)
